Näthat, konspirationsteorier och desinformation hotar vår demokrati. Under två dagar delar politiker, ledande experter och framstående profiler sina erfarenheter och konkreta tips på hur vi alla kan vara en del av lösningen.
Häng med när de första avsnitten av podden Ord och mod spelas in live!
Fyra av tio journalister utsätts för näthat, var tredje konstnär eller författare trakasseras. Forskare hotas och landslagsspelare i fotboll får hatdrev på sig vid minsta lilla felpass. Kulturministern talar om det nya normala och ärkebiskopen slutar på Twitter. Internetstiftelsens årliga undersökning ”Svenskarna och internet” visade att var fler som uppgav att de blivit utsatta för näthat eller kränkningar på internet 2020 än tidigare år.
Så här kan vi inte ha det – näthatet får demokratin att krackelera.
Därför startar Helle Klein och Jeanette Gustafsdotter en podd som ska sätta fingret på problemen men också ge tips på vad man kan göra om man utsätts och framför allt mod till att fortsätta använda ordet. Under två dagar kommer de att prata med politiker, journalister, psykologer, forskare och många andra som på ett eller annat sätt påverkas av utvecklingen på internet.
Helle Klein, programledare för podden Ord och mod
Helle Klein har 30 års erfarenhet av medievärlden och är VD/Chefredaktör för Dagens Arbete. Hon är också präst i Svenska kyrkan. Som ordförande för branschorganisationen Sveriges tidskrifter driver hon frågan om vikten av att se hot och hat mot journalister, förtroendevalda och kulturarbetare som ett växande hot mot demokratin. Hon används som föreläsare vid polisfortbildningar i dessa frågor.
Jeanette Gustafsdotter, programledare podden Ord och mod
Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare på Sveriges Museer. Har tilldelats Årets nätängel (2019) och Årets medieamazon (2020) för sitt arbete mot näthat. Jeanette är också medierättsjurist och var expert i den så kallade näthatsutredningen som ledde fram till brottsrubriceringen olaga integritetsintrång.
Program för detta temaspår
Försnack
Keynote: Ayesha Khanna, AI-expert
#5: Borde inte nätkultur vara ett skolämne?
Anmälningar om kränkningar och mobbning på sociala medier och internet ökar enligt BEO (Barn- och elevombudet). Ofta börjar det i skolan för att fortsätta när eleven kommit hem, och nästan var tionde av alla unga utsätts för nätkränkning eller nätmobbning.
Lyssna på ett samtal om hur beslutsfattare möter problemet, lärare som tar kampen mot rasism på nätet och om skolans och lärarnas utmaningar med internet.
Olle Linton, gymnasielärare i historia, religion och filosofi
Tilldelades "Stockholmare mot nazisms" årliga civilkuragepris år 2020. För sex år sedan startade Olle Linton Facebookgruppen ”Lärare mot rasism”. I dag har gruppen över 4 000 medlemmar.
Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket
Peter är ämneslärare i svenska och historia. Han har tjänstgjort som lärare i Göteborg och Södertälje 1988–1998 samt som biträdande rektor och rektor i Lidingö och Stockholm 1998–2007. Han var skolchef i Sollentuna kommun 2009–2011 och utbildningsdirektör i Södertälje kommun 2011–2017. Den 18 maj 2017 utnämndes Fredriksson av regeringen till generaldirektör för Skolverket och tillträdde den 1 augusti samma år. Peter brinner för skolan och levande demokrati.
#6: Hur hanterar man hat och hot på nätet mot anställda?
Vad gör man som anställd på en myndighet när man plötsligt utsätts för en våg av hat på nätet – och vad måste chefen göra?
Träffa myndighetschefen som hamnat i en extremt utsatt situation endast på grund av att myndigheten gör sitt jobb och få tips om vad du kan göra som chef och som anställd.
Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör MPRT (Myndigheten Press, Radio och TV)
Charlotte Ingvar-Nilsson är jurist med bakgrund på bland annat Svea Hovrätt, post- och telestyrelsen (PTS) samt Kulturdepartementet där hon jobbade som enhetschef och departementsråd. Idag är hon, sedan 2017, generaldirektör på Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). Under vintern fick ett flertal anställda vid myndigheten för sina namn och bild publicerade av högerpopulistiska och högerextrema medier efter att Mediestödsnämnden hade nekat dem mediestöd.
Marianne Zetterblom, chefredaktör, tidningen Arbetsliv
Tidningen Arbetsliv är Sveriges största facktidning inom området arbetsmiljö. Utgivare är Prevent, en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Genom praktiska råd och tips hjälper tidningen arbetsplatser att förbättra den egna arbetsmiljön där hot och hat tyvärr har blivit en del av arbetsmiljön. Hör chefredaktören ge sin syn vad du som anställd eller chef kan göra när någon utsätts.
#7: Konsten att våga göra sin röst hörd på nätet trots hat och rasism
Hur orkar man och vad gör man för att fortsätta våga?
Lyssna på ett samtal med chefredaktören och journalisten Irena Pozar om hur man orkar möta angrepp på sig som person när trycket blir intensivt även från politiskt håll, och med Liam Sallmander om att drivas av viljan att få andra att växa.
Liam Sallmander, verksamhetsledare, Fryshuset
Liam Sallmander är projektledare för Tillsammans för Sverige, en verksamhet som jobbar med inter-religiös/kulturell vägledning och utbildning för att motverka rasism och extremism. Liam brinner för att skapa en neutral plats där unga med olika bakgrunder kan mötas och prata, ställa frågor till varandra och bli sedda. Liam drivs av viljan att få andra att växa.
Irena Pozar, Chefredaktör för VeckoRevyn
Chefredaktör för VeckoRevyn och krönikör i Expressen. Har tidigare jobbat som reporter på Smålandsposten och Nyheter 24 samt varit sociala medier-chef på Bonnier Magazines. År 2014 polisanmälde Irena en man för grova påhopp i kommentarsfälten. Mannen fälldes av tingsrätten men Hovrätten ogillade åtalet. Irena Pozar stämde då staten och krävde åtgärder mot näthat. Hör Irena om hur man orkar möta angrepp på sig som person när trycket blir intensivt även från politiskt håll.
Lunch
# 8: När media tystnar – det största hotet mot demokratin
Det kallas pressfrihet när journalister och medier är fria att skriva och rapportera vad de vill. Men hoten och hatet mot journalister ökar i Sverige. 2019 hade 30 procent av alla journalister blivit hotade det senaste året. 70 procent hade fått hat eller kränkande kommentarer i mail eller sociala medier.
Möt journalister och rättsväsendet i ett samtal om trollfabriker och näthat.
Eva Burman, chefredaktör Eskilstuna-Kuriren
Eva Burman är chefredaktör och ansvarig utgivare för Eskilstuna-Kuriren, Södermanlands Nyheter och Katrineholms-Kuriren. Som chefredaktör står Eva bakom flertal uppmärksammande granskningar av Sveriges så kallade trollfabriker. Efter granskningarna har Eva utsatts för intensiva trakasserier av nättrollen.
Petra Lundh, riksåklagare, Åklagarmyndigheten
Petra Lundh, jurist med bakgrund från bland annat Stockholm Tingsrätt, Svea Hovrätt, utredningssekreterare kommissionen som granskade brottsutredningen efter mordet på Olof Palme och rättssakkunnig i Justitiedepartementet. Petra har också varit kanslichef i Göteborgskommittén, som bland annat granskade polisens arbete i samband med EU-toppmötet i Göteborg och kravallerna.
Summering
Vi summerar dagens program och diskuterar höjdpunkter och överraskningar. Vad tar vi med oss, vad skulle vi vilja veta mer om? Vilket var det bästa tipset om hur man möter näthat och sprider nätkärlek?
Vi lyfter publikens frågor och kommenterar inlägg. Och vi tar gärna emot förslag på gäster för kommande program.
Helle Klein, programledare för podden Ord och mod
Helle Klein har 30 års erfarenhet av medievärlden och är VD/Chefredaktör för Dagens Arbete. Hon är också präst i Svenska kyrkan. Som ordförande för branschorganisationen Sveriges tidskrifter driver hon frågan om vikten av att se hot och hat mot journalister, förtroendevalda och kulturarbetare som ett växande hot mot demokratin. Hon används som föreläsare vid polisfortbildningar i dessa frågor.
Jeanette Gustafsdotter, programledare podden Ord och mod
Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare på Sveriges Museer. Har tilldelats Årets nätängel (2019) och Årets medieamazon (2020) för sitt arbete mot näthat. Jeanette är också medierättsjurist och var expert i den så kallade näthatsutredningen som ledde fram till brottsrubriceringen olaga integritetsintrång.