Hur automatiserar vi offentlig service och god förvaltning? Hur säkerställer man en rättssäker och transparent användning av AI i den offentliga förvaltningen?

I det här passet får du en överblick över AI-utvecklingen inom nationell offentlig sektor, inklusive en rättsvetenskaplig presentation om kommissionens förslag på en AI-rättsakt. Vi intervjuar också DIGG, som koordinerar ett regeringsuppdrag med syftet att främja svensk offentlig AI-användning.

Du får även ta del av erfarenheter från myndighetsutveckling och användning av AI-verktyg, samt LU-kopplad medforskning som utvecklar granskningsmetoder för att säkerställa en hållbar AI-implementering.

Stefan Larsson, docent, forskare och lektor vid institutionen för teknik och samhälle på LTH, Lunds universitet

Leder en forskargrupp vid Lunds universitet inriktad mot digitalisering, datadrivna marknader och AI, med fokus på tillit, transparens och ansvar. Han är jurist och disputerad i såväl rättssociologi som i fysisk planering. Vetenskaplig rådgivare åt flera myndigheter, medlem i Internetstiftelsens styrelse.

Johan Axhamn, universitetslektor vid institutionen för handelsrätt, EHL, Lunds universitet

Forskare och lektor i juridik (rättsvetenskap) vid Lunds universitet, med särskilt fokus på frågor som rör juridikens samspel med ny teknik - t.ex. artificiell intelligens, sociala medier och sakernas internet. Aktiv i AI Lund och ledamot av dess samordningsgrupp. Är också associerad forskare vid Institutet för Immaterialrätt och Marknadsrätt (IFIM) och Institutet för Rättsinformatik (IRI) vid Stockholms universitet. Rådgivare till svenska justitiedepartementet i immaterialrättsliga frågor.

Anna Felländer, grundare av AI Sustainability Center

Grundare av AI Sustainability Center och en av Sveriges ledande experter på digitaliseringens effekter på organisationer, samhälle och ekonomi. Tidigare chefekonom på Swedbank, har varit medlem i regeringens digitaliseringsråd, med rådgivande positioner inom den digitala start-up-scenen och stora organisationer inom området hållbar och etisk artificiell intelligens (AI). Är expertrådgivare till SanaLabs och styrelsemedlem i Wallenius Wilhelmsen – ett globalt shipping- och logistikföretag.

Mats Snäll, chef digital utveckling, Myndigheten för digital förvaltning, DIGG

Som chef inom digital utveckling på DIGG ansvarar han bland annat för DIGG:s del i uppdraget att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda artificiell intelligens.

Kalle Åström, professor i matematik, LTH, Lunds universitet

Kalle Åström är professor vid matematikcentrum på LTH, Lunds universitet. Hans forskning och undervisning är inriktad mot matematik för bildanalys och datorseende. Det inkluderar analys av lågnivåseende, datorseende inom robotik och autonoma fordon, handskriftsigenkänning och medicinsk bildanalys. Koordinator AI Lund.

Kristin Lilieqvist, Strateg och jämställdhetssamordnare, Skatteverket

Kristin har under många år lett Skatteverkets arbete med jämställdhetsintegrering. Stort fokus har varit på jämställt och jämlikt bemötande, något som allt mer behöver anpassas till digitala förutsättningar. Tillsammans med JäMy m.fl. har Kristin utvecklat modellen JiM+ för strukturerat erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrering i myndigheter. Hon deltar som jämställdhetsexpert i projektet om jämställd AI i stats­förvaltningen.

Vilken potential har AI inom den offentliga sjukvården? Varför är datahanteringen en så stor utmaning och vad gör vi åt det?

Under det här passet möter vi bland andra Erik Renström, rektor för Lunds universitet, som också är medicinsk professor.

Fokus i passet ligger på de möjligheter som AI och maskininlärning ger medicinsk forskning och offentlig sjukvård, till exempel AI-understödd mammografi eller textanalys för att hantera stora textmassor i medicinsk forskning.

Du får även ta del av lärdomar från organiseringen av region Hallands informationsdrivna sjukvård, och därtill träffa årets AI-svensk.

Markus Lingman, Överläkare, strateg och del av sjukhusledningen på Hallands Sjukhus. Adjungerad professor i medicin vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad.

Han har en bakgrund som forskande kliniker och chef inom vården med aktuellt fokus på att göra vården mer faktabaserad bland annat genom att nyttiggöra den data som finns – Informationsdriven vård. 2020 blev han utnämnd till årets AI-svensk för sitt arbete och under 2021 publicerades boken, En handbok för informationsdriven vård, där Markus är huvudförfattare.

Erik Renström, rektor vid Lunds universitet, professor i experimentell endokrinologi

Erik Renström är sedan 1 januari 2021 rektor vid Lunds universitet. Han är professor i experimentell endokrinologi och har varit dekan vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet 2018-2020. Han har varit verksam inom sjukvården, akademin och i näringslivet och har även arbetat i skärningspunkten mellan de olika aktörerna i flera projekt.

Sonja Aits, biträdande universitetslektor, forskare, medicinsk fakultet, Lunds universitet

Är biträdande universitetslektor vid medicinsk fakultet på Lunds universitet och leder en forskargrupp om celldöd, lysosomer och AI. Är även aktiv inom det universitetsövergripande forskarnätverket AI Lund. Hon är även Principal Investigator vid LUCC - Lunds universitets cancercentrum - och forskare vid eSSENCE: The e-Science Collaboration.

Kristina Lång, docent vid Lunds universitet och överläkare på Unilabs mammografienhet, Skånes universitetssjukhus

Leder en forskargrupp vid Lunds universitet som studerar användandet av AI i mammografiscreening och som utvecklar ett billigt bröstdiagnostiskt verktyg för global hälsa. Redaktör för en europeisk vetenskaplig tidskrift inom radiologi. Medicinskt ansvarig för mammografiverksamheten i Skåne.

Stefan Larsson, docent, forskare och lektor vid institutionen för teknik och samhälle på LTH, Lunds universitet

Leder en forskargrupp vid Lunds universitet inriktad mot digitalisering, datadrivna marknader och AI, med fokus på tillit, transparens och ansvar. Han är jurist och disputerad i såväl rättssociologi som i fysisk planering. Vetenskaplig rådgivare åt flera myndigheter, medlem i Internetstiftelsens styrelse.

Kalle Åström, professor i matematik, LTH, Lunds universitet

Kalle Åström är professor vid matematikcentrum på LTH, Lunds universitet. Hans forskning och undervisning är inriktad mot matematik för bildanalys och datorseende. Det inkluderar analys av lågnivåseende, datorseende inom robotik och autonoma fordon, handskriftsigenkänning och medicinsk bildanalys. Koordinator AI Lund.

Hur kan stadens data användas till att lösa urbana utmaningar? Hur gör vi det möjligt för den smarta stadens invånare att kunna vara kloka medborgare?

Under vårt sista pass får du ta del av en stads erfarenheter av att lösa urbana utmaningar med hjälp av AI. Du får även höra om så kallad smart mobilitet och kritiska perspektiv på vad sensorer och datainsamling i en stad kan medföra från ett medborgarperspektiv.

Stefan Larsson, docent, forskare och lektor vid institutionen för teknik och samhälle på LTH, Lunds universitet

Leder en forskargrupp vid Lunds universitet inriktad mot digitalisering, datadrivna marknader och AI, med fokus på tillit, transparens och ansvar. Han är jurist och disputerad i såväl rättssociologi som i fysisk planering. Vetenskaplig rådgivare åt flera myndigheter, medlem i Internetstiftelsens styrelse.

Kalle Åström, professor i matematik, LTH, Lunds universitet

Kalle Åström är professor vid matematikcentrum på LTH, Lunds universitet. Hans forskning och undervisning är inriktad mot matematik för bildanalys och datorseende. Det inkluderar analys av lågnivåseende, datorseende inom robotik och autonoma fordon, handskriftsigenkänning och medicinsk bildanalys. Koordinator AI Lund.

Dalia Mukhtar-Landgren, universitetslektor vid statsvetenskaplig institution, Lunds universitet

Som planeringsinriktad statsvetare intresserar sig Mukhtar-Landgren för kommunal utvecklingsplanering och nya former av organisering i offentlig förvaltning, inklusive smart mobilitet (med fokus på självkörande bussar) i Sverige, Norge och Danmark. Är styrelsemedlem i KEFU (Rådet för kommunekonomisk forskning och utbildning) och Urban Arena, samt affilierad forskare vid K2 (Nationellt centrum för kollektivtrafik).

Martin Güll, digitaliseringsdirektör, Helsingborgs stad

2016 blev Martin en av Sveriges första kommunala digitaliseringsdirektörer, med uppdrag att utveckla stadens digitaliseringsförmåga. Helsingborg vill vara en av Europas mest innovativa städer. Han har upphandlat agila utvecklingsprojekt, initierat stadsgemensam hub för IoT, startat Sveriges första kommunala accelerator Hbg Works. Och bygger nu upp en verksamhet, Smarter City Lab, som ska utforska möjligheten med AI i kommunen, med hjälp av ett stadsgemensamt arbete att bli en datadriven stad.